Jag ska berätta hur det gick för mig att beställa skyltar. För ett par veckor sedan berättade jag att det var ett uppdrag jag åkt på och ni har faktiskt varit många som frågat om saken. Detta inlägg kommer därför helt att tillägnas beställningen av skyltar. Ni som är här för att läsa om renoveringen får återkomma imorgon. Då ska jag också se till att ladda upp lite spännande bilder!
Hur som haver. Jag ställdes alltså inför denna ganska märkliga uppgift för ett tag sedan. Det var i samband med mammas 60-årsfest som minsann skulle bli en sådan med pompa och ståt. Allt sådant som hon själv egentligen inte vill ha. Nej, hon vill ta det lugnt. Helst vill hon åka iväg över sin födelsedag. ”Det blir bäst så” sa hon alltid. Den här gången skulle hon inte få göra det. Den här gången bestämde hennes syster Margit.
Ja, som ni förstår åkte jag alltså på att beställa skyltar. Vadå, vad sa ni? Brukar ni inte alltid göra det när ni firar 60-åringar? Jag skojar förstås. Beställa skyltar måste väl ändå höra till ovanligheterna när det gäller denna typ av tillställningar. Men, men – vad ska jag göra? Det blev ju min uppgift.
Kanske undrar ni exakt vad de beställda skyltarna skulle användas till? Vet ni vad, det gjorde jag också ända fram till själva festen skulle gå av stapeln. Det var ett stort frågetecken över mig och över de 12 skyltarna jag beställt och kom bärandes med när jag gick från bilen.
”Bra!” ropade min moster från altanen och jag förstod inte vad det var som var så bra. Detta skulle jag bli varse.
Alltså: Anledningen till att jag, eller någon överhuvudtaget, beställt skyltar var för en överraskning. Överraskningen, som Margit kommit på, var att vi skulle sätta upp en bana av miniatyrvägskyltar på tomten. Dessa vägskyltar, och den bana vi satte ut, skulle sedan mamma använda för att försöka ta reda på vart vi var på väg. Som På Spåret, fast ur hennes eget liv.
Eftersom ni nog varken bryr er om beställningen av skyltar eller om denna lek kan jag ändå avslöja: Hon var på väg till den sommarstuga i vilken Margit och hon själv tillbringade stora delar av barndomen. Det var väl fint på något sätt. Ett ganska blygsamt resultat givet den tid det tog att beställa skyltarna bara – kan jag tycka.